Richard Brixel (1943-2017)
Richard Brixel föddes i Stockholm 1943 och tillbringade stora delar av livet på Brixelgården. Hans konstnärskap sträckte sig över gränser — både geografiskt och konceptuellt. Han verkade internationellt och hans verk finns placerade i offentliga miljöer i olika länder.
Utbildningsvägen omfattade konstnärliga studier vid Konstfack och Kungliga Konsthögskolan, kompletterade med studier i filosofi, konstvetenskap och juridik vid Stockholms universitet. Under sina år som konstnär rörde han sig fritt mellan discipliner och uttrycksformer, vilket gjorde hans konstnärskap mångfacetterat.
Teman, vision & konstnärlig drivkraft
Brixels konst rör sig i gränslandet mellan form och idé, kropp och tanke, synligt och osynligt. Han intresserade sig för teman som dans, möten, kärlek, vänskap, makt, förtryck, befrielse, död och vad som kan komma efter — ämnen som bär på både poetisk tyngd och filosofisk komplexitet.
För honom var konst inte bara estetiskt uttryck, utan också ett slags forskning — ett försök att gestalta det som inte kan sägas med ord, att låta materia och idé mötas i dialog. Han såg varje skulptur som en gestaltning av det inre och det översinnliga.
Utvalda offentliga verk & betydelsefulla exempel
Några av hans mer uppmärksammade offentliga verk inkluderar:
Power (1998), en bronsskulptur som uttrycker maktens paradoxer — samtidigt utsatt och kontrollerande. Den visar en figur med skyddande hjälm, utan synliga ögon, lutad i kontroll, naken och självsäker i sin position.
Balans i Örebro — ett verk som utforskar spänningen mellan stabilitet och rörelse.
Mona i Nora — en mer intim form, där människans relation till plats och identitet gestaltar sig i material och form.
e = m² i Eskilstuna — ett verk där konstnärliga ambitioner och matematiska referenser möts i rumslig form.
Blixten i Ludvika — skulpturen gestaltar energi, hastighet och det elektromagnetiska ögonblicket.
Quatro Amici Felici, Karyatid, Vingmänniska med flera, som visar bredden i hans tematiska register och hanteringen av figurer i rörelse, relation och symbolik.
Minnesmärke över Ronnie Peterson i Örebro — ett verk med både offentlig och personlig innebörd.
Dream (2008) — en skulptur placerad i Peking, vilket visar att hans konst inte bara fanns i Sverige utan också nådde internationella sammanhang.
Genom dessa verk ser man hur Brixel ville att betraktaren skulle tvingas stanna upp och ställa frågor: Vad representerar makt? Hur möts vi som människor? Var går gränsen mellan kropp och tanke?
Arbetssätt & konstnärlig process
Brixel arbetade i skulptur från modellering av lera till gjutning i brons. Hans metod präglades av fysisk energi — han formade lera med rytm, med slag, med ett nästan danslikt rörelsetag. I processen möts motstånd och form, kamp och samspel.
Detaljer som skrapningar, inre spår, revor och ojämnheter är inte ”fel” utan medvetna uttryck — han lät materialet bära sina arr, sina rörelser. Den meditativa närvaron i processen var lika viktig som den tekniska precisionen.
Med tiden gick han från experimentella material som plast, trä, betong och papper till att i högre grad arbeta med brons och patina. Det klassiska materialet brons fick hos honom nytt liv — med hans spår, skuggspel och gestaltning av struktur.
Hans konstnärliga resa visar en rörelse från social experimentell konst mot ett mer tidlöst uttryck, där formen själv bär på tematiken.
Ställning i konstvärlden & marknad
Richard Brixel är klassad som post-war och samtida konstnär. Hans arbete har flera gånger förekommit på auktioner. Värdena varierar beroende på verkets storlek, medium och konstnärlig status.
Exempelvis nådde verket Filosof 2017 ett rekordpris vid auktion i Sverige. Brixel är också representerad inom konsthistoriska nätverk och databaser som katalogiserar konstnärers utställningar och historiska betydelse.
Hans offentliga verk visar att han inte enbart ville verka inom gallerier, utan i det offentliga rummet — en konst som möter människor i vardagen och lämnar spår i stadsmiljöer.
Arvet & betydelsen efter hans bortgång
Efter hans bortgång 2019 lever hans konst vidare — både i form av verken själva och i det slags samtal de väcker. Hans konst bjuder in betraktaren till att reflektera över kropp, existens, historia och relation. Verken fortsätter att provocera, inspirera och fascinera.
Genom att kombinera teknisk skicklighet (modellering, material, hantverk) med filosofisk ambition (gestaltningen av det osynliga) står Richard Brixel som en betydande röst i nordisk och internationell skulptur.
“De flesta av mina skulpturer modellerar jag i olika sorters lera och gjuter sedan i brons.
På akademin lärde min lärare Eberhard Höll oss teknikerna för bronsgjutning, så när jag slutade skolan gick jag till skrotgårdar för att köpa begagnade bronslager från gamla motorer.
Vi deltog i uppbyggnaden av konstnärskollektivets bronsgjuteri i Stockholm där vi arbetade i många år. Andra konstnärer åkte på sommarsemester, så vi hade hela bronsgjuteriet för oss själva. Det var hårt arbete, men vi överlevde genom att delta i utställningar resten av året.
Senare satte vi också upp ett eget bronsgjuteri hemma, men jag insåg att det var slöseri med tid. Istället reste jag runt i hela Sverige, Skandinavien och Europa för att hitta de bästa bronsgjutarna. I Italien besökte jag 220 bronsgjuterier år 1973. Två av dem levde upp till mina krav, ett i Milano och det andra i den lilla toskanska staden Pietrasanta. Mästaren var den unge Massimo del Chiaro och Pietrasanta ligger nära Medelhavet. Jag stannade där i mer än 40 år och modellerade och göt skulpturer varje år.
År 1998 åkte jag till Kina och hittade snart den utmärkta bronsgjutaren Mao Idong, vars teknik och arbetssätt till och med överträffar allt jag sett tidigare. Numera arbetar och gjuter jag mina skulpturer där.
Ofta får jag idéer till mina skulpturer genom drömmar, läsning, ibland ute i naturen och ofta i samtal och diskussioner med mina närmaste. Sedan skissar jag – när jag var yngre ofta även i måleri, men numera mest direkt i lera.”